Video i klassen – projekt Tidsbrist

Tre samhällsläragrupper vid Vasa Övningsskolas gymnasium skapade under sina lektioner den 20 november 2012 presentationer i mindre grupper och spelade in dem som videor. Screencastomatic användes för att spela in materialet och det laddades upp till YouTube. All nödvändig information fanns i ett öppet Google Docs dokument där studerande också klistrade in sina videolänkar. Detta för att pröva en ny metod och digitala verktyg som också är aktuella inom lärarutbildningen vid PF. Erfarenhet sägs göra oss visa och som vikarierande lärare under dessa lektioner kan jag bara hålla med.

Insikt 1: det krävs tid för att genomföra även ett litet projekt som detta. Desto mindre tid som finns desto kortare måste videon vara. Det bästa vore att under två-tre lektioner presentera ett tema, bekanta sig med materialet på nätet och sedan avsluta det med att studeranden producerar videor. Denna gång hade vi en lektion (75 minuter), vilket var alltför kort tid.

Insikt 2: lärare utgår ofta ifrån att studerande är vana vid att producera material på nätet eller att använda digitala verktyg. Erfarenheter från detta projekt och vetenskapliga studier visar att vi inte ska överskatta studerandes digitala förmågor. Det tar sin tid att vänja studerande vid nya verktyg och att arbeta kring projekt med material från nätet.

Insikt 3: bäst fungerade de grupper där jag hade några länkar som de skulle arbeta med, annars gick lätt mycket av tiden åt till materialsökning och studerande blev frustrerade över att inte effektivt kunna planera presentationens innehåll. (Motivet med denna övning var alltså inte informationssökning på nätet, utan att arbeta med några digitala verktyg.)

Insikt 4: studerandes upplevelser var blandade. De flesta var nöjda med metoden, men vissa tyckte att det var ett krävande sätt att arbeta. Det blev för avancerat att både introducera temat och tekniken. Ett dilemma som främst berodde på tidsbristen. Min roll som lärare var också annorlunda och jag var fullt sysselsatt med att handleda studerande när det gällde tekniska problem, materialsökning och presentationernas innehåll.

Insikt 4: det är absolut nödvändigt att som lärare vara insatt i den teknik som ska användas och att vara förberedd på att den inte alltid fungerar. Lärarens ämneskunskap är förstås lika viktig i ett projekt som detta som under vilket annat undervisningsmoment som helst. Många studerande kunde inte ladda upp sina videor till YouTube trots upprepade försök och den biten måste fungera annars är hela övningen onödig. Det kan löna sig att skapa Gmail-konton på förhand och kontrollera att en YouTube-kanal är kopplad till kontot. En av många insikter under projektets gång.

Detta korta och intensiva projekt gav mig en inblick i hur tidskrävande det faktiskt är att introducera något nytt för studerande. Tanken var att studerande skulle se på varandras videor och kommentera dem, eftersom det i mina ögon är onödigt att skapa videor för läraren, utan idén är förstås att så att säga bjuda in världen och diskutera videornas innehåll i ett öppet forum som YouTube. Lärarens roll skulle ganska naturligt vara att fördjupa temat och problematisera sådant som studerande inte har tagit fasta på. Tyvärr blev tiden alltför knapp för det denna gång.

Det vettiga skulle vara att använda videoskapandet flera gånger under en kurs och låta videorna fungera som ett portfolioarbete och underlag för diskussioner både digitalt och i klassrummet. Det här skulle ge videorna ett mervärde.

Studerande reagerar helt klart annorlunda på övningar som publiceras på nätet. Tanken på YouTube gjorde studerande väldigt blyga och bara en grupp valde att spela in sina röster i videon. Flera grupper försökte få med musik, men tekniken trilskade.

Alla grupper arbetade i praktiken intensivt med sina presentationer och jag försökte fånga det fina samarbetet i några klassrumsbilder. Jag vill avsluta med att rikta ett stort tack till de studerande som deltog och till deras lärare Johanna Bonäs som lät mig vikariera som jag ville!

Charlotta Hilli, doktorand inom projektet DiDiDi

Annonser

2 thoughts on “Video i klassen – projekt Tidsbrist

  1. Roligt att läsa! Dina insikter verkar stämma ganska bra överens med de ”förutfattade” meningar åtminstone jag har. Och än så länge (när detta sätt att undervisa inte är systematiskt och vardag i de flesta skolor) så skapar ju elevernas olika utgångspunkter en ny utmaning. De står på olika stadier inte bara kunskapsmässigt (som vi är vana vid) utan även då det gäller teknikanvändning. Det här kan ju också vara lite extra känsligt, då vi vuxna ofta förutsätter att ungdomar ska veta och kunna allt om IT – vågar de då säga om de inte kan?

    • Jag upplevde inte att studerande inte vågade fråga, problemet var kanske snarast att de hade frågor om både uppgiften och tekniken så det var mycket som var oklart. Nya verktyg kräver nya metoder, så det blir mycket nytt på samma gång.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s