Det digitala delandets (van)makt

Martin Schibbye och Johan Persson drog fullt hus när de föreläste vid seminariet Mediespråk 2013 i Vasa och publiken fick höra deras tankar om reportageresan som ledde till åtal och fängelsevistelse i Etiopien. Den etiopiska regeringens iscensatta video fungerade som bevis på journalisternas ”samröre med terrorister” och laddades förstås upp på nätet. Videons innehåll ifrågasattes till en början inte av myndigheterna eller allmänheten, vilket journalisterna förvånades över.

Det är inte lätt att avgöra vad som är äkta och vad som är redigerade sanningar på nätet. Vissa människor småler nedlåtande och menar att de aldrig delar med sig av något nätmaterial, eftersom allt är opålitligt. En glädje med sociala medier är ju att dela med sig och utan den aspekten mister de väldigt mycket av sin charm. Sanningen på nätet kan självfallet redigeras på förhand, men framför allt kan vi i efterhand rätta till missförstånd eller felaktigheter när mera fakta dykt upp. Schibbye och Persson benådades efter en framkrystad ”bekännelse” och första minuterna i frihet dokumenterades av Johan Persson i denna bild. Bilden laddades snabbt upp på nätet och spreds vidare som ett glädjande budskap.

 

schibbye-persson_964246c

 

Schibbye och Perssons öde är ett exempel på hur vi kan följa med ett händelseförlopp nästan minut för minut. Det gör det svårt att avgöra sanningshalten den sekund vi får informationen och vi får vara beredda på att revidera våra uppfattningar flera gånger. Tillgängligheten på information är både en styrka och ett ok. Med tanke på den välbesökta föreläsningen så väcker liknande öden intresse och detta intresse kan uppmuntras i klassrummet genom olika infallsvinklar t.ex. genom att diskutera vad sanning innebär eller hur yttrandefrihet och censur kolliderar i en global värld.

De svenska journalisterna såg en verklighet som bör delas med omvärlden och kanske deras berättelse kan förändra situationen för tusentals samvetsfångar i Etiopiens fängelser ifall omvärldens makthavare kräver demokratiska förändringar i Etiopien. Delandets makt kan inte avfärdas som enbart gott eller ont, utan den kan befria eller förstöra beroende på hur den används.

 

Charlotta Hilli är doktorand inom DiDiDi

Advertisements

2 thoughts on “Det digitala delandets (van)makt

  1. Det faktum att ingen reagerade i början visar otäckt tydligt på hur internet-omogna de flesta är- Även de som inte borde vara det. Trots sex terminers universitetsutbildning i journalistik (GU) och många års erfarenhet är det svårt och tidskrävande att kolla fakta. För den ovane nätanvändaren näst intill omöjligt. ”Källkritisk granskning” borde vara ett av kärnämnena i skolan.
    -All som sägs på nätet är falskt tills motsatsen bevisats” borde alla ha som mantra.

    • Absolut! Tid för källkritisk granskning behövs säkert i de flesta arbeten. Bara för egen del vet jag att jag får sitta ibland i timmar för att kontrollera något på nätet. Arbetsgivare kanske inte reflekterar över det. Vet inte hur t.ex. journalisters arbetstid är fastslagen i avtal eller varför inte anställda vid utrikesministeriet. Visar hur alla områden påverkas av IKT.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s