Den digitala berättaren och berättelsen

Den röda tråden under konferensen Virtual Worlds and Narrative Minds var narrativernas roll i olika sammanhang. Berättelser har haft en naturlig plats i mänskliga gemenskaper och för vissa finns det ett självklart behov att skriva ner eller berätta om sina upplevelser och de flesta av oss gillar en god berättelse. Flera presentationer handlade om de narrativer som hittas på nätet numera. Via bland annat sociala medier och bloggar har många hittat en kanal för att uttrycka tankar, berätta om olika aspekter av sitt liv eller dela med sig av ett brinnande intresse. Konferensens andra keynote hölls av professor Jarmila Mildorf som framhöll att dessa virtuella berättelser kan ses som ett uttryck för en demokratisk process där tankar diskuteras med andra intresserade och att det finns ett engagemang både från berättarens sida och från de som läser/lyssnar till berättelsen. Via dessa diskussioner uppstår en gemenskap med andra i samma situation. Ett dilemma för forskare som vill studera exempelvis bloggar är att ibland vill berättaren egentligen främst väcka uppmärksamhet med sitt inlägg och då försvinner den intressanta självreflekterande aspekten. En blogg har för det mesta en offentlig karaktär, vilket en dagbok i pappersform naturligtvis inte har. Å andra sidan finns det många möjligheter att begränsa bloggar och således kan ju en blogg vara avsedd enbart för vissa få utvalda, precis som en dagbok ibland öppnas för andra läsare än berättaren själv.

 

106

 

Orsaken till att vi berättar berättelser om oss själva varierar. En tanke som Mildorf tog upp var att vi via berättelsen skapar ett skydd mellan oss och världen. Andra individer kan uppfattas som starka och avlägsna, medan jaget är känsligt och avskuret från andra. Via berättelsen förankrar vi oss själva i en helhet och ibland försöker berättelsen skapa en annorlunda bild av berättaren där de positiva sidorna lyfts fram väldigt tydligt, medan svackorna slätas över. Hur medvetet eller omedvetet detta sker är oklart. Det intressanta i en berättelse är ju individens röst, även om den är färgad av omgivningens eller de egna förväntningarna. Och som alltid är det tolkningen av materialet som är den stora utmaningen för forskaren. Narrativernas möjligheter att påverka, förändra samhället och beröra andra människor är den drivande faktorn för forskare och jag tror att de flesta bloggare och övriga digitala skribenter faktiskt har samma mål, att beskriva det som de uppfattar och ser, ibland skapa mening i något ofattbart, men också få kontakt med andra som tänker lika eller som varit med om samma upplevelser.

Charlotta Hilli är doktorand inom DiDiDi

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s