I en värld av bilder

En av de största utmaningarna med att digitalisera kursmaterial som lärare är att veta vilka källor som får användas och vilka som är skyddade av upphovsrätt. När det gäller källor som studerande använder så kan det löna sig att låta dem producera eget material för att komma runt upphovsproblematiken. För tillfället undervisar jag gymnasiekursen Ekonomisk kunskap i virtuella gymnasiet, ViRum:s regi och en utmaning med distansundervisning är att skapa interaktiva övningar som för det första motiverar studerande att lära sig en viss terminologi på egen hand, och att uppmuntra dem att studera samhället, miljön eller världen omkring dem. Ett sätt kan vara att via bilder dokumentera ett visst fenomen och analysera det.

Ekonomi är ett tacksamt ämne eftersom vi lever i en tid då ekonomiska begrepp som ”konkurrenskraft”, ”effektivitet” och ”produktivitet” präglar många debatter och diskussioner i samhället. Ingen går säker utan begreppen dyker upp där man minst anar det. Forskare vid diverse finländska universitet har med oro följt med den finländska regeringens åtstramningar kring utbildningen. Vi ska effektivera verksamheten, öka produktiviteten och samtidigt höja kvaliteten och i längden hela Finlands konkurrenskraft. Bildning och kunskap kunde också ha varit huvudsakliga målsättningar även om de är svårare att mäta i siffror. Skolans verksamhet på olika orter lever förstås med samma diskurs och därför är det inte särskilt långsökt att involvera den i olika undervisningsämnen. Det är trots allt elevernas kunskap och liv det handlar om. Vilken bild får ungdomar av framtiden?

Det kan ge undervisningen en intressant vinkling om centrala begrepp ska visualiseras av studerande. Läraren behöver nämligen inte ständigt vara producenten. I höstas lärde jag mig dessutom ett nytt knep när en ämneslärarstuderande sökte efter en bild hen använt i sin lektionsplanering i Google. Det är enkelt att välja upphovsrätten till bilderna redan vid sökningen.

Googles sökfunktioner har utvecklats. CC Charlotta Hilli

DePietro (2013) hävdar att idén om att alla kan redigera informationen i t.ex. Wikipedias artiklar är överdriven. De som skapat webbsidor kan begränsa rätten till redigering och det kan finnas en tydlig agenda som ska bibehållas oavsett vad eventuella kritiker anser. Samma är relevant när bilder tas eller används. Fotografen väljer alltid vad som inkluderas i bilden och vad som exkluderas. Manipulationen av bilder är förstås inget nytt. Få tror väl att historiska personporträtt avbildar hur personerna såg ut i verkligheten. Bilder berättar väldigt lite om personen ifråga och desto mera om den diskurs den skapats inom. Därför kan bilder som studerande använder och tar analyseras ur många synvinklar. Oavsett om vi delar bilder eller fotograferar själva så är vi medproducenter, vilket leder till den intressanta frågan om huruvida vi kan kritiskt granska den tid vi onekligen är en del av och alla de bilder som omger oss.

Charlotta Hilli är doktorand inom DiDiDi

Advertisements

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s